Hitta rätt i dejting djungeln.

Är du singel och känner en lätt hopplöshet kring att hitta någon bland dejting-appar, situationships och redflags.

Då kan det här inlägget vara det du behöver just nu. Häng på ner :)

''Alla som är på tinder vill bara ligga'', ''det är omöjligt att hitta någon vettig'' hör jag ofta Men jag skulle vilja vrida på det synsättet några grader.

Men det spelar ingen roll vilken dejting app du är på om du själv inte är tillgänglig. För om du inte är emotionellt tillgänglig själv så kommer du attraheras av det. Du kommer känna igen den emotionella otillgängligheten i andra och den kommer kännas som trygghet och därav kommer du dras till det.

Vi väljer det vi är vana vid. Är du van vid att få kämpa för kärlek, för bekräftelse och närhet då kommer partners som inte har förmågan att ge dig kärlek, bekräftelse och närhet attrahera dig.

Hur ska du veta om du är emotionellt tillgänglig då? Nedan har jag sammanställt olika synsätt för tillgänglig och otillgänglig.

Vilken av delarna känner du mest igen dig i?

TILLGÄNGLIG:

- Jag känner mig nöjd och trivs bra med det liv jag lever

- Jag är bekväm med att vara ensam och tar mig själv på dejter/äventyr/utflykter

- Jag tar mina egna behov på allvar och ser till att ta hand om mig på ett välgörande sätt

- Jag är i kontakt med mina känslor, kan sätta ord på dem, förmedla dem och känner mig trygg i det

- Jag skyller inte ifrån mig när saker i mitt liv går fel, jag kan se mina egna begränsningar och misstag, lära av dem och ta ansvar för dem.

- Jag kan be om ursäkt när jag sårat någon - Jag låter det ta tid att lära känna någon så att jag verkligen får chans att se vad jag tycker om med personen.

- Jag känner att jag är lätt att tycka om

- Jag kan uttrycka till andra att jag tycker om dem, men även berätta när någon gör något som inte känns bra.

- Jag vet hur jag vill att min partner ska behandla mig, få mig att känna och hur jag vill att hen ska möta mig i sånt som känns svårt. - Jag vet och känner mig trygg att möta någon annan i det som känns svårt för dem.

- När andra kommer till mig med ett problem så försöker jag inte lösa det, jag litar på att hen är kapabel att lösa det själv, så jag lyssnar och erbjuder mina råd när jag blivit ombedd.

- Jag har lätt att se andra personers perspektiv och försöker inte förändra dem.

OTILLGÄNGLIG

- Jag trivs inte så bra varken på jobb eller i min livssituation

- Jag velar ofta och har svårt att ta beslut och veta vad som blir bra för mig

- Jag sätter andras behov före mina egna och anser det egoistiskt att göra saker för mig själv

- När känslor blir jobbiga hanterar jag dem genom att: stänga av, träna överdrivet, äta för mycket/för lite.

- Jag blir överväldigad lätt av att umgås med andra och känner mig obekväm att vara mig själv fullt ut

- Jag har svårt att be om ursäkt när jag sårat någon eller gjort något fel

- Jag tycker ofta jag är för mycket, besvärlig eller jobbig i andras ögon

- Jag får snabbt starka känslor som jag överöser den andra personen med (kärleksbombar)

- Jag tröttnar snabbt i relationer

- Jag får ofta höra att den andra personen inte känner att jag tycker om den.

- När andra kommer till mig med ett problem kommer jag gärna med råd eller vill dela mitt perspektiv.

- Jag tänker ofta att andra inte verkar se min syn på saker

Jag kommer välja att fokusera specifikt på otillgänglig i detta inlägg. Så om du kände igen dig mer i den delen kan du med fördel läsa vidare. När du växte upp hade du troligen vuxna/föräldrar runt om dig som inte hade förmågan att reglera sina egna känslor. De var också emotionellt otillgängliga och kunde inte alls hantera sitt känsloliv. De hade sina strategier som de sedan bemötte dig och dina känslor med. T ex. Sa åt dig att inte vara så känslig, att du skulle rycka upp det, sluta gråt, släpp det där och gå vidare bara. De kanske inte ens visade dig hur de själva verkligen kände, de höll bara konstant ihop. De kanske skämtade på dina känslors bekostnad och lämnade dig med känslan att du var fel. De kanske mötte dig med att vara kylig, distanserad, tystnad. De lämnade dig ensam med dina upplevelser, tankar och känslor. Rättade dig när du uttryckte något du tyckte ''nej så är det inte, så här är det''. Du fick helt enkelt inte möjlighet att ge uttryckt för DIG! När detta var ett förhållningssätt från din vuxenvärld så skapade även du strategier. Strategier som skapats ur rädsla att bli dömd, utfryst, ensam, utanför för att få känna kärlek och gemenskap. Dina vuxna kanske hade förmågan att möta dig när du skötte dig, gjorde som du skulle, var glad och lättsam, härlig och anpassningsbar. Då fick du kärlek, bekräftelse och närhet.

När vi växer upp så här blir vi vuxna människor som inte har kontakt med vad som är viktigt för oss själva, vi tvivlar på våra beslut, vi har svårt att tycka om oss själva, det känns obekvämt att ta plats, vi undviker jobbiga situationer, vi blir också väldigt lätt super självständiga och klarar allt själva. Vi ber sällan om hjälp, har svårt att släppa in andra, är rädda för att bli avvisade och lämnade. Vi upprätthåller en fasad. En fasad som alltid är glad, lättsam, härlig, bemötande, anpassningsbar och tillgänglig för alla andra.

Vi har helt enkelt inte kontakt med oss själva för vi har aldrig lärt oss det.

GOOD NEWS är att du kan lära om, du kan lära dig att du får plats och att bli en mer emotionellt tillgänglig person för dig själv och andra. Så att du lättare kan navigera i dina relationer. Känna när det känns t ex. skavigt eller härligt och lita på den känslan. När du kan identifiera vart just dina otillgängliga beteenden kommer från kan du börja skapa nya vägar att hantera dem och skapa ny riktning.

Så om du bara hamnar i relationer med personer som:

- Dröjer dagar med att svara dig

- Hör av sig & vill ses bara när det passar hen

- Börjar tysta dig varje gång när du uttrycker tankar & känslor genom att snabbt kasta på dig lösningar

- Avfärdar dig när du vill ta upp saker om är viktiga för dig

- Säger en sak men gör en annan. När ord inte matchar handling eller tvärtom

- Inte kan sätta ord på sina känslor eller undviker att prata om känsloladdade ämnen

- Ofta skämtar på din bekostnad och inför andra

Så kanske nästa steg för dig är att kliva ur dejting världen en stund och fokusera på dig, ta reda på vad DU vill ha mer & mindre av i livet och skapa en kärleksfull relation till dig själv. Skapa ett liv du är nöjd med själv och se dig om i din närmsta krets, vilka har du där som du kan stärka relationerna till. Skapa ett starkare nätverk runt dig och börja lita på att andra vill finnas för dig.

Hur landade det här i dig? Vilka tankar och känslor väcktes i dig? Dela gärna här nedan eller direkt i ett mail till mig kontakt@coachningmedcarolina.com

Vi hörs snart igen fina du! Kom ihåg att du är värdefull och viktig.

// Carolina

Dejta igen efter ett uppbrott - egen erfarenhet

Hej du,

Efter min skilsmässa började jag dejta lite, skaffade tinder och skulle försöka mig på det här moderna dejting sättet över nätet. Senast jag dejtade var jag 19 år och då var dejtandet inte speciellt moget så mina referenser var helt klart för gamla och gällde inte. Kanske lika bra på många sätt. Ja där stod jag ensam, singel, två barn, egenföretagare som älskar sitt jobb och gärna spenderar alla ledigtid med det. Men så ville jag även få in tiden i skogen, tiden själv och få mitt utrymme att få greja med mitt utan att någon avbröt. Tankarna kring hur någon skulle palla med mig och mitt antingen på eller av tempo snurrade ofta och hur tusan ska någon ens få plats i mitt liv.

Jag provade dejta lite, men fick inte till det där med tinder och inte med dejterna heller för den delen. Det blev en partysväng som var väldigt rolig, men kortlivad, en 35 årig tvåbarnsmamma orkar fasen inte vad som helst, i alla fall inte den här :) Så det fick bli att tänka om. Jag lade mycket fokus på mig själv istället, tog reda på vad jag vill göra, dejtade mig själv och gjorde saker som jag mådde bra av. Jag skiftade mitt sätt att leva på från på/av till mer grundad och lugn, började känna andetagen hela vägen ner i magen igen.

I samtal möter jag ofta kvinnor där relationen tagit slut och även om det är dem som tagit beslutet så kommer en enorm ensamhet. Extra mycket kommer den om man har barn som man nu träffar på halvtid. Tystnaden och ensamheten som slår en är bedövande. Men inte farlig, det går att ta sig genom den. Mitt sätt blev att ta hand om mig själv ännu mer, lära mig att trösta mig själv och möta mig själv i det där jobbiga. Jag fick öva på att ringa vänner och bara gråta, låta dem finnas där. Öva på att gråta och låta det komma. Hålla om mig själv, stoppa om mig själv, torka mina egna tårar. Jag släppte det där med dejtandet ett tag, eftersom anledningen till att jag inte hittade rätt var för att jag inte var emotionellt tillgänglig, då drogs jag omedvetet bara till otillgängliga personer. Först när jag kunde vara tillgänglig för mig själv kunde jag öppna den dörren till dejtandet igen. Så jag klev in på tinder igen, redo, lärt mig läxorna (vi kan ta dem i ett annat inlägg, tinder-läxorna ;) ), så träffade jag en person där som matchade det jag bestämt mig för var tvunget att matcha om det skulle vara värt det. De visade sig att det gick att bli kär igen, jättekär dessutom, det gick att träffa någon som gillar mig för precis den jag är och vill vara med mig i mitt liv. Någon som jag gillar precis för den han här är. En relation som känns snäll och lugn. Det uppenbarade sig inte bara tid, men här kom någon som fick hjärtat att skutta och lugnet att infinna sig, för honom skapar jag plats. Vad som sker härifrån det vet ingen, men om något är jag evigt tacksam för tiden jag gav mig själv att läka och lära känna mig själv. Tacksam över den tid som blev.

Så om du genomgått/går/tänker på en separation ha hopp. Fokusera på dig, på att bli tillgänglig för dig först! Ta reda på vem du är och vad du gillar. Låt det få ta tid och även om det sliter i dig att träffa någon, stressa inte fram det. Det kommer komma. Du kommer träffa någon som matchar dig och det du vill ha i en relation. Du kommer behöva prova dig fram, våga visa dig sårbar och visa vem du är. Hela dig. Så när du är redo kör en yolo, bjud på dig själv och samla erfarenheter. You got this :)

Vi hörs snart igen // Carolina

NYTT på gång

I höst blir det poddpremiär!! SOM jag längtat efter det här formatet. Vissa saker behöver växa fram, gå långsamt och hitta in i sin rätta plats inombords för att landa precis så där rätt som det ska.

''Är det rätt är det lätt'' och så känns det här. Få ha samtal om att vara människa på riktigt. Om våra svårigheter, alla borden och måsten, allt vi längtar efter men inte vågar säga högt för ''vad ska alla andra tänka''. Jag vill bryta den där barriären mellan oss människor, där vi tror att ensam är stark och vi inte behöver hjälp eller andra människor. Jag vill bygga broar mellan oss och skapa förståelse för hur lika vi är. Hur många som går genom likvärdiga saker, helt ensamma och helt i onödan. I podden ska det skapas gemenskap, tillhörighet och närhet. Vi kommer beror rädslor, glädje, ångest, kärlek, sorg, förälskelse, hur vi möter vårt inre barn.

Än är inte premiär dagen satt, MEN så snart det kommer det dyka upp här på hemsidan och via mina sociala medier.

Har du några frågor eller önskemål på ämnen skriv dem nedan eller skicka ett mail till kontakt@coachningmedcarolina.com

Jag önskar dig en fin dag,

Stor kram, Carolina