''Hade jag fått välja om hade jag troligen inte valt att skaffa barn'' sade hon på gruppsamtalet hon var på med andra personer som också kämpar med att få ihop vardagen med en adhd-hjärna. Något som blivit en trygg
plats att prata högt och öppet om det svåra och utmanade, det som få får ta del av och se för att det bor skam där.
Personen var jag och där satt jag inför främlingar, sa något högt som känns nästintill förbjudet. Något man absolut inte får säga! Ångrar jag mina barn? inte en sekund. Älskar jag dem inte? tvärtom jag älskar dem mer än jag ens kan greppa tag om, en kärlek som ett bottenlöst hål, evigt, enorm. Så vad får mig att känna så, att jag troligen inte valt att skaffa barn om jag fått välja om? Om jag spolades tillbaka i tiden och samtidigt fick en inblick i framtiden, hade jag valt att skaffa barn då? Det är förstås svårt att säga, men jag brukar leka med den där tanken ibland. För sanningen är att det är en utmaning bortom förståelse för den som inte genomlever det. Bara den med adhd som är förälder förstår vad jag pratar om.
Det är så mycket att hålla reda på gällande sig själv och bara det är övermäktigt, lägg på två barn (som det är i mitt fall) i det är övermänskligt för en hjärna som inte får ihop det. Som kämpar med motivation, energi och känsloreglering, komma ihåg även de viktigaste av saker, komma i tid, ordning och reda osv osv... Det krävs ett team för att ens få ihop en morgon när alla ska iväg till jobb & skola. Ett team som inte finns, i alla fall inte hemma hos mig. Hos mig är det jag och mina barn (ibland min älskade mamma) Det är UTMATTANDE! och ja många, främst kvinnor med adhd blir också just det, utbrända, en och flera gånger i livet.
The struggle is real! Så om du läser det här och känner en adhd-förälder, ge hen en stor kram och fråga hur du kan avlasta!
Men tillbaka till att vara förälder med adhd. Det är otroligt jobbigt och utmanande, ja! Jag kan uppleva att det kommer med en stor känsla av ensamhet många gånger. Eftersom skuld och skam göra så med oss människor, de isolerar oss från andra för att vi inte vill dela våra ''fula'', ''dåliga'' och ''otilltäckliga'' sidor.
Jag vill dela med dig vad som hjälpt mig i mitt föräldraskap, med en förhoppning om att det kan hjälpa dig i ditt.
Ta hjälp & ta emot hjälp!
Skogen, tystnaden & lugnet där.
Lära mig självreglera mina känslor
Struktur och planering. På barnveckor är det min livlina! Men jag lämnar utrymme för spontanitet där jag lärt mig hantera det. T ex middagsplaneringen går inte att vara spontant med men det funkar däremot tiden mellan hämtning & kvällsrutin.
Återkommande terapi, arbetsterapeut träffar & coachning
Gruppsamtal med andra som också har adhd
Öppenhet kring min problematik
Medvetenhet & gränssättning
Meditation - på mitt sätt
Lyssna inåt och lita på min intuition
Tyngdtäcke & snart tyngdväst
Timestock (för tidsperspektiv)
Lekfullheten - bästa medicinen mot skuld och skam
Lära mig allt jag kan om adhd och hur adhd-hjärnan fungerar så jag på bästa sätt kan anpassa mitt liv med strategier som göra att jag jobbar MED min hjärna istället för emot.
Har du några tips som du vill dela vidare? Då kan du mer än gärna få dela dem i kommentarerna nedan eller skicka ett mail direkt till mig kontakt@coachningmedcarolina.com
Comments